| [Hemsida]
      [Brf-direkt] [Skicka
      vykort] [Tipsa ditt nätverk]
       Jämlikhet och (o)rättvisa
 Av Mats Lönnerblad - Ledaren - 9 juni 2004
       I dag är det inte längre arbetstagare och 
      tjänstemän som diskrimineras i 
      svensk politik.
      Det är de svenska företagarna som fått det allt svårare att överleva. De
      
      mindre bolagen diskrimineras, av både banker, förmögenhetsskatt och 
      särregler. Många drabbas dessutom  av dubbelbeskattning. Svenska 
      företagare 
      tvingas skatta en gång till, för tillgångar som redan är beskattade.
 Kreditförlusterna i det svenska banksystemet beräknades till cirka 100 
      miljarder kronor för 1991 - 1992. I huvudsak bestod dessa gigantiska 
      förluster av några större fastighetsbolag som hade fått låna pengar av 
      bankerna, mot negativ direktavkastning.
 
 Krisbankerna tog sedan raskt igen sina förluster genom att säga upp 
      krediterna för välskötta företag, som inte länge passade in i 
      krisbankernas 
      "portfölj". Facit av bankkrisen blev att krisbankerna återfick sin 
      förlorade 
      kapitaltäckningsgrad. Medan de svenska framtidsföretagen gick under, och 
      den 
      svenska statsskulden ökade med 1.000 miljarder.
 
 Sedan 1970-talet gynnar dessutom de politiska makthavarna arbetstagarna,  
      på 
      arbetsgivarnas bekostnad. Det sker genom att man har flyttat fokus. Från 
      hur 
      välstånd skapas till hur välstånd skall fördelas. I Sverige stampar de 
      socialistiska partierna och dess stödtrupper ur de små företagarna. Så 
      mycket som det går. Resultatet har blivit en sjunkande tillväxt, där bara
      
      statsskulden ökar.
 
 Det urholkade svenska välfärdssamhället lyckats fånga in allt fler i det
      
      sociala skyddsnätet. Nästan var femte svensk i arbetsför ålder får i dag
     
      bidrag. När de i stället borde bidra till den fortsatta ekonomiska 
      utvecklingen i landet. Utbudet av av olika förmåner har skapat sin egen
     
      storartade efterfrågan. Många som föredrar ledighet framför arbete, ser i
      
      dag till att få sin önskan uppfylld.
 
 Enskilda människor måste i ökad utsträckning börja ta ansvar för sina egna
      
      liv. På de gamla socialistiska fanorna brukade det stå: "gör din plikt, 
      kräv 
      din rätt" - alltså i den ordningen. Någonstans på vägen klippte vi den 
      fanan 
      mitt itu. I dagens Sverige har allför många har fått  den uppfattningen 
      att 
      det är samhället som skall ordna allt, och att det är företagarna som 
      skall 
      stå för hela notan. Vår definition av medborgarskapet har allt mer kommit
     
      att bli en lista med rättigheter, utan några skyldigheter.
 
 I drygt 30 år har den svenska ekonomin utvecklats åt fel håll. Den 
      ekonomiska socialistiska politiken har förpassat Sverige allt längre ner 
      på 
      välfärdslistan. Många av dagens ekonomiska problem kan föras tillbaka till
      
      det förflutna. Välfärdsstatens expansion under de senaste 30 åren  har 
      tagit 
      sig uttryck i en ensidig expansion inom den offentliga sektorn, på 
      företagarnas bekostnad. Dessutom favoriserar arbetsrätten kortsiktiga 
      trygghetsaspekter, till förfång för den dynamik, som är avgörande för 
      företagens förmåga att expandera.
 
 Förklaringen till Sveriges ekonomiska kris är enkel. Det är att balansen
      
      mellan den offentliga och privata sektorn blivit helt skev. De allt högre
     
      skatterna blir en ofrånkomlig effekt av en växande offentlig sektor i en
      
      ekonomi med svag ekonomisk tillväxt.
 
 Det viktigaste för den framtida ekonomiska politiken i Sverige är därför 
      att 
      på nytt börja skapa förutsättningar för tillväxt - att förbättra klimatet
     
      för företagande. Många små företag skulle ha möjligheter att utvecklas, om
     
      de bara gavs de rätta föreutsättningarna.
 
 Därför måste företagarna kräva avskaffandet av diskriminerande särregler, 
      i 
      jämlikhetens namn. Och att förmögenhetsskatten avskaffas, i  rättvisans
      
      namn. Författningsdomstol måste införas, för att företagarna åter skall
 kunna lita på rättsväsendet.
 
 Nu  är dags att kräva frihet för företagare !
 
 Mats Lönnerblad
 Ordförande i Bankrättsföreningen
 
 
 
 |