[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Få bryr sig heller om de ekonomiska konsekvenserna vad som händer när vare sig politiker eller domstolar reagerar mot det makt- och myndighetsmissbruk som förekommer i landet. För de svenskar som intresserar sig för ekonomisk politik, är det uppenbart vad som redan hänt.

Både allmänheten och företagen blev ordentligt misshandlade av bankerna och regeringarna under bankkrisen. Därför har landet har halkat ner rejält i välståndsligan. Företagen lämnar landet. Sverige hotas att gå i statskonkurs.

Det har snart gått mer än ett decennium sedan den svenska bankkrisen. ( 1987 - 1993 ). Krisen som skördade 60.000 livskraftiga företag, utan att någon reagerade. 400.000 människor kastades ut i långtidsarbetslöshet. Den svenska statsskulden ökade med dramatiska tusen miljarder kronor, plus ränta.

Som vice styrelseordförande i Medborgarrättsrörelsen i Sverige, som b l a har till uppgift att tillvarata att frågan om de mänskliga rättigheterna följs i Sverige, reagerar jag att Sverige vare sig följer Europakonventionen i bankmål, och att äganderätten inte respekteras av våra domstolar. Nu har det t o m gått så långt, när intäkterna från företagen drastiskt minskar, att staten i stället genom orimliga skattepålagor ( fastighetsskatt och utjämningsskatt ) tvingar medborgarna från hus och hem.

Den 10 december 1998 firades 50-årsminnet av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna som Sverige aldrig brytt sig om. Den Europeiska Konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ( i det följande Europakonventionen ) som utarbetades inom Europarådets ram, undertecknades den 4 november 1950 och trädde i kraft den 3 september 1953.

Sverige ratificerade Europakonventionen den 11 januari 1952 och har sedan dess gjort sitt bästa för att vare sig följa FN konventionen eller Europakonventionen. Det skulle dröja ända tills 1994 innan Europakonventionen blev inskriven i den svenska lagstiftningen. Först följande år började svenska domare förstå, att det kanske var bäst att börja sätta sig in i de grundläggande rättsregler som ingår i Europakonventionen, och som fortfarande inte följs i Sverige.

Få demokratiska länder har lika mycket som Sverige ignorerat frågan hur enskilda människors Grundläggande fri- och rättigheter skall skyddas, skriver Tore Wiwen-Nilsson och Gunnar Strömmer (tidigare Muf-ordförande) i Dagens Nyheter den 6 december. Utsatt för det grova offentliga maktmissbruk som skedde under bankkrisen, är den lilla människan mycket ensam och svag.

Det är det svaga skyddet för de enskilda fri och rättigheterna som ger fritt spelrum för starka särintressen i Sverige. Därför borde politikerna nu börja reagera genom att se till att Europakonventionen följs i Sverige, och att alla enskilda och företagare som orättfärdigt drabbades under bankkrisen, äntligen får upprättelse !

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen