[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]


Valet mellan pest och kolera !
Av Mats Lönnerblad - Ledaren - 3 oktober 2002

Sverige behöver en politik som befrämjar tillväxten. Med bästa vilja i världen kan man inte säga att vi har detta. Den nyvalde riksdagsmannen för folkpartiet Erik Ullenhag påstår att det är folkpartiet har universallösningen för tillväxt. ( DN Debatt den 2.10 ). Han passar också på att föreslå att moderaterna skall lägga ner sin verksamhet.

Inte heller i Socialdemokraternas regeringsförklaring som presenterades inför riksdagens öppnande nämndes ett ord om tillväxt. Den sittande statsministern Göran Persson, låtsades helt enkelt inte om börsraset som drabbat Sverige kraftigare än övriga Europa, och att Sverige ännu inte haft råd att betala en krona av statsskulden på tusen miljarder kronor plus ränta, som blev facit av den svenska bankkrisen ( 1987 - 1993 )

När Erik Ullenhag kritiserar moderaterna glömmer han att folkpartisten Ann Wibble var finansminister och delansvarig för vad som hände under bankkrisen när den f d statsministern Carl Bildt och den f d ”bankministern” Bo Lundgren försvarade den svenska kronan in absurdum och godkände nervärderingen av hela Sveriges fastighetsbestånd på mellan 50 - 70 % för att det skulle bli lättare för krisbankerna säga upp krediterna, och beslagta kundernas egendomar.

Ur företagens synvinkel spelar det därför inte längre någon roll vilken regering Sverige har. Socialdemokraterna står för ekonomisk stagnation och tillbakagång, medan moderaterna och det gamla ”bunkergänget” med Bildt och Lundgren i spetsen, som hjälpte krisbankerna att likvidera företagare under bankkrisen, står för införandet av ren planekonomi i Sverige.

Det är dessa personer med Bo Lundgren som partiledare som fortfarande styr Sveriges största oppositionsparti ( bara några få i ledningen har varit kloka nog att redan avgå, men väljer ändå att sitta kvar i Sveriges Riksdag. ) Med den utvecklingen som Sverige gått igenom är det inte konstigt att moderaterna redan tappat närmare 400.000 väljare.

Om Ullenhag dessutom menar att det är fel ”att varje land skall vara sin egen lyckas smed” för att kunna styra den ekonomiska utvecklingen till förmån för det egna landet, tror jag inte heller att folkpartiet kommer att få behålla den ökning av antalet väljare, som partiet fick under det sista valet.

Jag är medveten om att jag själv tillhör moderaternas argaste kritiker, för vad detta parti ställde till med under bankkrisen. Något som ingen svensk företagare som orättfärdigt drabbades ( eller deras anhöriga ) ännu har glömt. Men att för den skull lägga ner partiet tycker jag låter väl drastiskt.

Nu måste moderaterna, i stället för att fortsätta med att försvara sitt kriminella agerande under bankkrisen, i stället krypa till korset och berätta vilka fel man gjorde. Socialdemokraterna har redan erkänt och tagit på sig den politiska skulden, för den tidigare misskötseln av den svenska ekonomin.

Moderaterna hävdar fortfarande att de gjorde allting rätt. Det är därför hög tid att moderaterna tar sitt ansvar och rensar ut hela ”bunkergänget” från partitoppen och samtidigt börja förklara vad man tänker göra för att på nytt få fart på det svenska näringslivet, i ett Sverige som snart riskerar att gå i statskonkurs, om inget radikal görs för att förbättra det svenska företagsklimatet !

Att som Erik Ullenhag kasta sten i glashus i DN Debatt mot moderaterna hjälper inte debatten framåt, eftersom den borgerliga fyrklövern var delansvariga för vad som hände under regeringsperioden under åren 1991 - 1994.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen

Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida