|
[Hemsida] Rysslands väg från autokrati till kleptomani 2026-01-04 av Mats Lönnerblad En autokrati är en styrelseform där all makt ligger hos en enda person (en autokrat), utan maktdelning, vilket innebär att ledaren, tillsammans med sina gelikar, styr med absolut makt - utan att behöva svara inför folket - till skillnad från demokrati.
Bokens titel: Ofred. Ryssland inifrån. Det inkluderar diktaturer och absoluta monarkier, och kännetecknas av begränsad yttrandefrihet och få möjligheter för medborgare att påverka eller ställa ledare till ansvar. Moderna former, som electoral autocracies som använder formellt demokratiska val men manipulerar processen för att behålla makten, som i bland annat Ryssland, Turkiet och Ungern. Kännetecken för centraliserad makt: En härskare har all auktoritet. Brist på en sann ansvarsskyldighet: Ingen mekanism för att avsätta eller hålla ledaren ansvarig. Begränsade rättigheter: Yttrandefrihet, pressfrihet och organisationsfrihet är starkt begränsade. Motstånd mot demokrati: Framställs ofta som kaotiskt, medan autokratin ses som stabil med en stark ledare. Exempel på autokratiska styrelseskick är hur makten tas ofta med våld eller genom att manipulera val. Electoral autocracy (valautokrati): Använder val för att ge sken av demokrati, men processen är riggad för att behålla makten. Dagens autokratier förlitar sig ofta på sofistikerade globala nätverk och propaganda för att underminera demokratiska värderingar, snarare än att bara upprätthålla ett alternativt system. De kan använda nationalistiska narrativ, stabilitet och nationell trygghet som argument för att behålla makten. Ryssland är ett bra exempel på ett system som gått från Stalins tyranni till Vladimir Putins autocrati och kleptomani. Samtidigt som västerländska medier kallar hem korrespondenter och Ryssland sluter sig alltmer efter försöket att erövra hela Ukraina ger sig författaren och journalisten Åsne Seierstad in på korta och långa resor i Ryssland och till landsbygden i Sibirien där Putin rekryterar soldater, och till storstäderna där människor gör vad de kan för att kriget inte skall påverka vardagen. Seirstads bok Ofred. Ryssland inifrån, Polaris förlag i översättning av Jan Stolpe är en unik bok om en av det moderna Rysslands mest turbulenta och oroväckande epoker, skriven av en av Europas främsta författare och journalist. Åsne (född 1970) är en av Europas mest lästa och kritikerrosade sakproseförfattare. Hon var korrespondent för den norska tidningen Arbeiterbladet i Moskva 1993 till 1996, och fick sitt genombrott som författare med Bokhandlaren i Kabul (på svenska 2003), som låg ett år på bestsellerlistorna i USA och Storbritannien. I boken Ängeln från Groznyj skrev hon om Vladimir Putins första krig, det i Tjetjenien Afghanerna (utgiven av Polaris 2023) en skildring hur talibanerna åter tar makten över Afghanistan, var hennes återkomst till landet. Vladimir Putin förvandlade Ryssland. Det nya landet han hade medverkat till att skapa hade blivit en kleptokrati, där de rika tilläts att fortsätta stjäla från de fattiga, den nya ledningen samarbeta med nyrika oligarker. Själva staten Ryssland vältes omkull och plundrades, Ryssarna i allmänhet fick fortsätta att slita på usla villkor. Så småningom såg många med nostalgi på Sovjettiden då vardagen var trygg. Nu hade de inte längre råd med en bit rågbröd och en korvstump. En del sörjde att de på nytt hade förlorat sitt fosterland – Sovjetunionen. Ryssland var ensam liksom tidigare mot den demokratiska världen ett fattigt land. Runtomkring sig såg de förfallet, och de varor de inte hade råd att köpa. På TV glittrade de nyrika, medan makten fördelade makt med pistoler. För Vladimir Putin har utrikespolitiken blivit allt viktigare. Redan 2014 fick den ryska armén nya uppgifter. Ryssland hade satt in stora resurser på att upprätthålla ett ryskvänligt styre i grannlandet Ukraina. Den kampen tycks de nu vara på väg att förlora eftersom hela EU är överens om att satsa 1.000 miljarder kronor på att rädda Ukraina från fortsatt ryskt vanstyre. Det uppstod redan våldsamma protester när president Viktor Janukovytj skrinlade det länge förberedda samarbetet med EU. Säkerhetsstyrkorna sköt skarpt och över hundra ukrainska demonstranter dödades. Presidenten lyckades fly från Ukraina, med den ukrainska statskassan till Ryssland. Kreml kallade Janukovytjs ”statskupp” mot Ryssland. Statliga ryska medier spred lögner om de demonstranter som försökte försvara Ukraina från fascister som löpte amok i Kiev. I Ryssland är alla rädda för att prata om kriget Ukraina. De ryssar som försöker försvara Ukraina blir inburade. Som Navalnyj. De förgiftade honom men han dog inte. Han skickades till Tyskland för att bli frisk, sen kom han tillbaka till Ryssland där han åter fängslades och vilket blev hans död. Chodorkoskij som vågade protestera mot Vladimir Putin fick sitta tio år i fängelse för att han vågade utmana Putin politiskt. Vladimir Putin som under många år försökt hitta en plats för Ryssland i Europa har misslyckats totalt genom att angripa Ukraina. Ryssland har under 2025 bara erövrat fyratusen kvadratmeter av Ukraina, mindre än en procent av landets territorium, skriver Åsne Seierstad. Samtidigt hade den ukrainska armén överraskat ryssarna på deras egen mark. Ord som vapenvila och fredssamtal har slängts upp i luften utan att landa. Härföraren Ryssland döljer vad som hänt alla sina stupade. Att tillintetgöra Ukraina är viktigt för Ryssland, oavsett hur många ryska soldater som dödas, anser Putin. Ukrainska ledare svarar med att åtala Putin för alla allvarliga krigsbrott som han redan begått och vill åtala honom för folkmord. Vad beträffar kriget i Ukraina så skyller Donald Trump på alla andra än Putin, som startade kriget. Trump har redan visat att han är attraherad av en auktoritär och illiberal politisk kultur, med förakt för internationell rätt. Tidigare gladde han Kreml genom att vägra ge Ukraina säkerhetsgarantier och utesluta ett medlemskap i Nato. På vilket sätt han kommer att ändra sig är det fortfarande ingen som vet, eftersom han ändrar åsikter hela tiden. Min egen uppfattning är att dagens auktoritära samhällen baseras på manipulering och förtryck. Målet är att demonstrera legitimitet, inte på liberalt vis utan genom sofistikerade metoder. Efter Sovjetunionens fall trodde många att liberalismen hade slagit rot i Ryssland, skriver Åsne Seierstad, de liberala eller snarare nyliberala, som allra helst kallade sig demokrater strömmade ut ur den ruttnande röda fanan. Ryssland har blivit en pariastat och sanktioner har införts mot oliktänkande. Efter den ryska invasionen av Ukraina den 24 februari 2022 införde ryska myndigheter krigscensur och antog stränga lagar mot att misskreditera den anfallande armén. Landet har drabbats av kleptomani, där den politiska ledningen samarbetar med rika oligarker. Åsne Seierstads berättar på ett levande och spännande sätt, hur hon på nytt träffar sin vänner från förr, ungdomens studier, då den ryska livet språket och kulturen var hennes verkliga universitet när hon på nytt får både möta och skildra både dem som stöder regimen och dem som bjuder motstånd. Mats Lönnerblad
|
Bankrättsföreningen
Besöksräknare:
Hemsida