Thomas Pikettys båda böcker vill ger oss förhoppningar om - att vi skall kunna skapa mer jämlika samhällen, i demokratiska länder som Sverige - medan de tyranner som fortfarande härskar i flera av utvecklingsländerna - bara tänker på sig själva - och den makt som de tillskansat sig själva och sina supportar, där de sedan försöker motarbeta alla försök till en ny demokratisk världsordning. Thomas Pikettys bästsäljande bok Kapitalet i tjugoförsta århundradet har skapat nya förutsättningar för att se på våra egna möjligheter att genomföra en ny ideologi, globalisering och samhällsförändring. I sin forskning kartlägger han dagens ekonomiska och politiska tänkande, för att föra fram en ny politisk världsordning. 

Båda dessa böcker är omistliga för dem som på allvar vill förstå samtidens strukturella ojämlikheter uppkommer – och hur man kan göra upp med dem en gång för alla. För den franska ekonomen och forskaren Thomas Piketty betraktar jag hans bägge böcker som de mest intressanta som jag läst på länge. Jesper Roine delar min uppfattning och menar i hans försök att sammanfatta och förklara en rad nya fakta om både inkomster – och förmögenhetsfördelning som framkommit under de senaste 15 åren, samt utifrån hans syn på utvecklingen spekulera i vad som kan hända framöver. De nya fakta som presenteras i hans böcker belyser också de problem som kan uppstå framöver om man inte vidtar nödvändiga åtgärder för att förhindra den spekulationsekonomi som råder. 

Uppmärksamheten har varit enorm kring Pikettys böcker. De har toppat olika bästsäljarlistor vilket är ovanligt för de böcker, som jag själv skriver, som handlar om ekonomi och juridik. Många har känt sig manade att kommentera Piketty, allt från Nobelpristagare och andra prominenta akademiker. Detta trots att resultaten som röd tråd den historiska utvecklingen av inkomster och förmögenhetsutvecklingen funnits tillgänglig under lång tid varit tillgängliga, för dem som bemödat sig att leta efter dem. Jesper Roines egen bakgrund som gör Pikettys verk både lättare att läsa och förstå, Roine har under det senaste dryga decenniet arbetat med att skapa långa historiska serier över inkomst och förmögenhetsfördelning för en rad länder. Tillsammans med Daniel Waldenström vid Uppsala universitet har han bland annat tagit fram de svenska serier för toppinkomstandelar över 1900-talet. 

Varför är fördelningsfrågan så viktig ? frågar sig Jesper Roine. När det gäller frågan om rättvisa konstatera Roine att fördelningsfrågan är avgörande för hur ett samhälle fungerar. Man kan i en sådan betraktelse skilja på två kanaler via vilka fördelningsfrågor spelar roll: En ekonomisk och en politisk. Den ekonomiska kanalen kan beskrivas som att en persons beslut om utbildning, investeringar, arbete med mera, bestäms både av de resurser personen i fråga har tillgång till, men också förväntningarna på vad dessa beslut kommer att leda till. I vissa samhällen är det dyrt att utbilda sig vilket stänger möjligheten för den som inte har råd. Samhället kan dockgemensamt bestämma att vi ska till att utbildning inte ska kosta något. Poängen är att fördelningsfrågor är viktiga både genom att de skapar förutsättningar för individer och genom att de formar individuella incitament, anser Roine. Vad händer då med reglerandet av kapital under det kommande århundradet? 

Piketty drar slutsatsen för framtiden utifrån den historiska utvecklingen, skriver Roine. Givet är att den största anledningen till inkomsterna och förmögenheterna utjämnades under 1900-talet var krig och kapitalförstörelse, snarare än en naturlig tendens till minskad ojämlikhet i takt med att ekonomin utvecklas och givet är att skillnaden nu tycks öka igen. Så frågar han sig vad vi bör göra åt utvecklingen. Kan vi föreställa oss politiska institutioner som kan reglera utvecklingen på ett rättvist och effektivt sätt ?

Eller måste vi vänta på nästa kris eller, i värsta fall nästa krig ? Enligt Piketty kanske vi borde introducera en progressiv skatt på kapital. En sådan skatt skulle också ha förtjänsten att den skulle medföra ökad information och transparens kring förmögenhetens storlek och fördelning. Vidare skulle den, menar Piketty, gynna allmänintresset över privata intressen samtidigt som den möjliggör bibehållandet av ekonomisk öppenhet.

Staten skall tillhandahålla basala rättigheter och förstå hur samhället utvecklas. Svenska statens storlek när det gäller skattetryck - har ju vuxit under hela 1900-talet - och fortsätter bara att växa. Inom områden som hälsovård och pensionssystem och framför allt skolorna har ju svenska staten inte kunnat uppfylla sina förpliktelser, vilket också märks på nedgången inom den svenska företagssektorn, där Sverige nu börjar förlora i konkurrenskraft. Bokens övergripande slutsats är, enligt Piketty att i en marknadsekonomi baserad på privat ägande finns kraftfulla mekanismer som verkar både i riktning - mot ökad jämlikhet - och sådant som verkar i andra riktningen, som man enligt min mening borde åtgärda. 

Min egen uppfattning efter ha läst böckerna är att det är två saker som måste lösas för att få en stabil och varaktig ekonomi. Det ena är en obligatorisk bankdelning för hindra fortsatt spekulation där både allmänheten och de skötsamma företagen varje gång är bankkris får betala priset för vad spekulanterna ställer till med i varje självorsakad finanskris. Staterna har ju hittills räddat bankerna på allmänhetens och företagens bekostnad, vilket måste upphöra. Det andra är att EU måste besluta att den stora skatteflykt, som sker från där företagen verkar, som fortfarande tillåts, utan att någon straffas, måste förhindras genom att varje bolag beskattas i det land där de verkar och förhindras att föra över sina tillgångar till skatteparadis.

Mats Lönnerblad