[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]


Är människan en uppblåst bakterie ?
Av Mats Lönnerblad - Bankrättsföreningen - 1 mars 2004

Det är filosofen, författaren Gunnar Adler - Karlsson som ställer frågan i sin senaste bok: ”En uppblåst bakteries memoarer” (The Capri Institute, 2003) Han skrev boken efter det att han firat in det nya årtusendet, med att öppna Europas första ”filosofiska park ”på ön Capri i Italien.

Bok: En uppblåst bakteries memoarer
Författare: Gunnar Adler - Karlsson
Förlag: The Capri Institute, 2003
Antal sidor: 248 sidor

Vad han menar är att om man borde börja se sig själv som en uppblåst bakterie. Som en ödets lekboll. Först då blir livet både lättare och tyngre att bära. Denna nya insikt, att man kan spåra sig själv tillbaka till de bakterier som fanns på jorden för cirka 3,8 miljarder år sedan har personligen gjort livet lättare för Adler - Karlsson själv att leva.

När han brukar raka sig själv på morgonen och ser sitt skäggiga ansikte i spegeln och betänker gårdagens dumheter ler han och säger för sig själv: ”Vad katten väntar du dig av en 99 - procentig chimpans ?”

Innan dess hade han det mycket jobbigare när han måste tänka på sig på ett annorlunda sätt: att han måste vara en näst intill allmäktig Guds avbild som därför, måste tänka på samma sätt som författaren Fjodor Dostojevskij, att människan hade skuld och ansvar för allt på jorden.

En bakterie kan näppeligen ha lika mycken skuld för allt ont och så mycket ansvar för allt som behöver rättas till, resonerar Gunnar Adler - Karlsson.

Samma insikt har samtidigt försvårat livet för honom. Det är när han tänker på att våra samhällen styrs av människor som inte förstår och inte heller vill acceptera den biologiska insikt. Vad han menar i sin bok är att på toppen av en allt större global pyramid sitter det ofta en ekonomisk och politisk maktelit, som består av dubbelt uppblåsta bakterier.

De vägra acceptera biologiska fakta. De avskyr tanken på att de inte är annat än djurisk avkomma. De älskar i stället att tro att de företräder någon stor Gud på jorden. Och som därför, likt senast den ökände terroristen Usama bin Laden och USA:s president George Bush, rättfärdigar sina mordiska handlingar med denne Gud - som alltid är den andres Djävul.

Hur många gånger sa inte George Bush: ”Good bless american soldiers” när dessa anföll Irak.

Iraks f d envåldshärskare Saddam Hussein var inte bättre när han sa: ”Gud befaller er att skära halsen av så många amerikaner ni kommer åt.”

Om sin egen bakgrund i sina uppriktiga och annorlunda skrivna memoarer skriver Gunnar Adler bland annat om sina barn - och ungdomsår. Här framkommer från början hans egen otålighet och höga förväntningar på livet. Sina juridikstudier upplevde han som ett själlöst råplugg, som inte krävde någon större begåvning av något slag. Han upplevde föreläsningarna som patetiskt usla, i form av innanläsning i kursböckerna eller långsamt hum - hum hummande.

Andra halvan av juridikstudierna avverkades därför snabbt. Dessa studier som normalt brukar ta två à tre år avverkades med rekordfart på åtta månader. Jur. kand. blev Gunnar Adler - Karlsson 1957, för att tio år senare blir Sveriges siste juris doktor i nationalekonomi.

I sina memoarer sammanfattar han all denna lärdom i nationalekonomi på följande roliga sätt:

Princip 1. Kalla alla kapitalister för alfa, alla arbetare för beta, och alla bönder för idiota

Princip 2. Differentiera eller integrera dessa symboler, i bästa fall med siffror, vanligen för en mycket kort räcka år.

Princip 3. Därigenom har du nått fram till den djupaste sanningen om hur all ekonomi - ja, egentligen hela samhället - fungerar.

Det var när han satte igång med nationalekonomin som han började få användning för sina juridikstudier. Hans skepticism mot den akademiska verksamheten förstärktes. Ekonomi kom snabbt att framstå som ett spel för spelets egen skull. Med en sådan inställning kan man inte heller beskylla författaren att tillhöra den stora grupp människor som använder sin begåvning, för att gå direkt från tvångsmässigt galärslaveri till frivilligt karriärslaveri.

Själv valde Adler - Karlsson att fortsätta sina akademiska studier. Först vid Harvard och sedan vid Berkeley - universitet. Vad han där lärde sig uppskatta i USA var ett land med en relativt liberal invandringspolitik, som tillåter både lagliga och olagliga immigranter att gå rakt in på arbetsmarknaden, vilket hjälper fattiga människor. Mer än i Sverige, eftersom det i USA är betydligt lättare för immigranter, att med en gång söka arbete på en fri marknad.

Hur vetenskapsmän ofta tvingas bli maktens lydiga tjänare har Adler - Karlsson mycket att berätta i boken. Det fick han själv erfara i samband med sin egen doktorsavhandling. Avslöjandet om både Wallenbergarnas samarbete med nazisterna under 2:a världskriget och Sveriges Natosamarbete och handelsembargo mot Sovjetunionen blev första - sidan rubrik i Dagens Nyheter. Och för mycket för den svenska ekonomiska och politiska etablissemanget.

Trots Gunnar Adler avhandling redan hade godkänts, underkändes den sedan på politiska grunder. Han sparkades från sin tjänst. Följden blev att han för alltid lämnade Sverige.

För mig har Gunnar Adler - Karlsson alltid framstått som en fri ande, som ständigt befinner i opposition mot förtryck, rasismen och irrationellt tänkande. Samtidigt kräver han någonting mer. Av både sina medmänniskor och livet, vilket också framgår av de dussintals böcker han hittills skrivit. Att möta personliga motgångar i livet på det sätt som Adler - Karlsson gjort tycker jag är värd all respekt. Jag besöker därför gärna hans ”filosofiska park” på Capri, när jag åker till Italien nästa gång.

Mats Lönnerblad

Bankrättsföreningen


Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida