[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]


Om tillväxtens betydelse
Av Mats Lönnerblad - Bankrättsföreningen - 12 januari 2004

Det är inte ofta jag får tillfälle att skriva om en en bok som kom ut ungefär samtidigt med min egen bok: ”Från folkhem till fattigstuga” (Bankrättsföreningen, 2004) och som dessutom kommer fram till delvis samma slutsatser som jag själv.

Bokens titel: Sverige versus USA
Författare Fredrik Bergström och Robert Gidehag
Förlag: Timbro Förlag, 2003
Antal sidor 90

Böckerna handlar om vad som hänt med den svenska ekonomiska utvecklingen. Den bok jag tänker på, och som är skriven samtidigt med min egen, anger i huvudsak makroekonomiska orsaker varför Sverige som land, förvandlats från folkhem till fattigstuga.

Jag tänker nu inte recensera min egen bok. Det får andra göra. Men jag skriver gärna om ekonomie doktor Fredrik Bergströms och den f d chefekonomen Robert Gidehags bok: ”Sverige versus USA” En analys av tillväxtens betydelse (Timbro, 2004)

I likhet med mig konstaterar författarna, att den svenska framgångssagan naggats i kanten, ordentligt under de senaste 30 åren. Den svenska utvecklingen har halkat efter rejält. Sverige är inte längre en av världens rikaste industrinationer.

Den långsiktiga tillväxten, som är helt avgörande för ett land, har helt enkelt varit för svag i Sverige. Vad detta beror på har jag själv redan skrivit om utifrån ett ekonomiskt och politiskt perspektiv. Författarna Fredrik Bergström och Robert Gidehag skriver utifrån sina undersökta makroekonomiska resultat.

Vad jag kan hålla med om är att stigande skatter och en expanderande offentlig sektor gjort det mindre lönsamt att starta och driva företag i Sverige. Författarna har under snart två år jämfört utvecklingen i Sverige och i USA. Innan de skrev boken har de enligt egna utsagor presenterat sina resultat för en bitvis misstrogen och kritisk omvärld. Rapporten presenterades för första gången som en debattartikel på DN Debatt den 4 maj 2002.

Artikeln väckte stor uppmärksamhet och kritiserades bitvis hårt, trots att det författarna ville belysa någonting som egentligen inte kan ifrågasättas: att USA har under lång tid haft snabbare tillväxt än Sverige, vilket bland annat gett utslag i hushållens inkomster.

Det är en ganska enkel men intressant matematik som Bergström och Gidehag redovisar i boken. Som att små skillnader i tillväxt per år i - länder emellan medför stora skillnader i välstånd på längre sikt, och att levnadsstandarden mätt i pengar är högre i USA än i Sverige.

En av huvudtankarna i boken är att visa hur sagan om det framgångsrika folkhemmet fick sitt definitiva slut i skiftet mellan 1960- och 1970-tal. För att kunna göra detta har författarna kartlagt Sveriges ekonomiska utveckling i jämförelse med övriga länder inom OECD-området.

I sina jämförelser med andra i-länder uppmärksammar författarna också att Sverige i dag har låg köpkraft. Det gäller även för svenska industriarbetare. Av ett urval 16 jämförbara länder hade inget annat land lägre nettolön än de svenska industriarbetarna. Det beror på att mer än hälften går bort i skatter och sociala avgifter. Även i ett internationellt perspektiv har högskattelandet Sverige numera både mycket låga nettolöner och disponibla inkomster.

Vad som tydligt framgår av boken är att den svenska ekonomiska utvecklingen varit relativt dålig sedan slutet av 1960-talet jämfört med många andra länder i den industrialiserade världen. Detta gäller i synnerhet om man jämför den svenska utvecklingen med den i USA.

Vad som framgår av gjorda jämförelser i boken, mellan Sverige och andra länder är att det svenska medelhushållet också har väsentligt lägre nettoförmögenhet än länder författarna jämför med. Som andel av den årliga disponibla inkomsten har de tre bästa länderna i detta avseende mer än dubbelt så hög nettoförmögenhet som det svenska hushållet.

Statistiken visar också att stora grupper i Sverige numera är helt beroende av de offentliga bidragssystemen, när något oförutsett inträffar. I många andra länder har dessa grupper i stället betydligt större möjlighet att själva parera olika former av inkomstbortfall, t. ex. på grund av arbetslöshet eller sjukdom.

Vad jag saknar i boken är därför Fredrik Bergströms och Robert Gidehags egna uppfattningar: vad detta kan bero på ? Vad jag hoppas på är att vi får höra mer från Robert Gidehag om orsakssammanhangen, eftersom han nyligen tillträtt som ny VD för Skattebetalarnas Förening. Författarna analyserar tillväxtens betydelse vilket är lovvärt och viktigt. Men vad jag också saknar i boken, är hur denna tillväxt skall kunna åstadkommas.

Mats Lönnerblad

Bankrättsföreningen


Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida